GBY - DEL 41

Lexie's perspektiv 

Jag kollar på den fyllda resväskan och kan knappt fatta att imorgon åker jag tillbaka till London för att sedan 4 dagar senare ta flyget till Australien. Louis sitter på min säng och ler mot mig. 
- You're beautiful, säger han och kollar på mig från topp till tå. Jag känner hur generad jag blir och viftar med händerna framför mig.
- Stop it you make me blush, säger jag och skrattar lite.
- Even cuter, säger Louis och skrattar lite. Jag sätter mig ner bredvid honom och han tar min hand. 
- I would like to ask you something, säger Louis och kolla ner på våra samman flätade händer.
- Mhhm, mummlar jag ich studerar han ansikte för att komma underfun med vad han tänker på.
- I wonder if you would like to my... kind of girlfriend? säger Louis och blir lite röd om kinderna.
- Kind of girlfriend? skrattar jag och knuffar till honom på axeln. 
- I mean girlfriend, säger Louis och kollar upp på mig. Jag kan knappt fatta att jag inte reagerat på vad han sitter och säger utan bara tar det som ett skämt. Varför skulle Louis vilja bli tillsammans med mig? 
- Oh, I mean well I thought... yes, får jag fram till slut. Det blir en liten pinsamt tystnad och jag kollar upp på Louis. 
- You are beautiful, säger han och lutar sig fram och kysser mig. Det knackar på dörren och jag hoppar förskräckt till.
- Yes? säger jag till dörren. Den öppnas sakta och Keith står där med lite hängandes axlar. 
- What happend? frågar jag och kollar lite oroligt på honom. 
- Inget, jag kom bara på att jag kommer sakna dig, säger han i dörr öppningen. "Sommarlovet var så tråkigt utan dig och nu när du skall åka igen känns det som att du inte kommer komma tillbaka igen" 
- Men Keith, säger jag och går fram till honom. "Klart jag kommer hem igen" säger jag och kramar om honom. Även om jag är hans 3 år äldre storasyster har vi knappt aldrig bråkat och vi har kunnat prata med varandra om alltigt, jag är hans förståenda storasyster och ger tips och trix med tjejer men även en tio åring som ligger i hans säng och gråter över att glassen är slut hemma. 
- Häng inte upp dig på det, jag lovar att det inte kommer vara lika tråkigt nu när skolan har börjat, säger jag.
- Ah, kanske det, säger han. 
- Hejdå, dådå säger Keith och kollar på mig. Planet går tidigt imorgon bitti vid halv fem redan och då ligger han och sover inför skoldagen så detta kommer vara sista gången på en månad som jag kommer se honom. 
- Hejdå världens bästa lillebror, säger jag och ler. Keith ler tillbaka och går iväg till sitt rum tvärs över. Jag vänder mig om till Louis som ler lite halv svagt. 
- Dose he already miss you? frågar han. 
- He thinks it's boring when I'm away and yeah he said that he's gonna miss me, säger jag lite ledset över att jag inte tänkt på det innan att jag kommer sakna min lillebror. 
- Sound just my four little sisters, säger Louis. 
- It must be hard to be away from home so much, säger jag.
- Yes it's hard to come home when you know you have to leave soon again, säger han. "But then I remember that I am coming back and that I'm leveing because I do something that I really love" Jag kollar på honom och suckar.
- You should be my personal mental trainer, säger jag. "I feel so guilty now that I know that he really gonna miss me" Louis skrattar och lägger armen om mig. 
- Don't worry babe, säger han och kysser mig i nacken. "We maybe should go to bed beacuse tomorrow we have to go up early" Jag nickar och lyfter på täcket och kryper ner. 
- You can lay here if you want to, säger jag och ler lite.
- I want to but I'm not so sure your parent would be so trilled in the morning when they wake us, säger Louis.
- Yeah your right, säger jag och skrattar lite. 
*
*
Jag känner mig om en zombie som så här tidigt på morgonen. Både mamma och pappa står i hallen i morgonrock för att ge mig en hejdå kram. 
- Hejdå pappa jag kommer sakna dig, säger jag och kramar honom. 
- Kommer sakna dig med men ha det så kul nu, säger han. Jag kramar om min mamma med och Louis ger pappa en slags "kill-kram" och mamma en vanlig.
- Jaa, hejdå då, säger jag och öppnar dörren för att dra ut min tunga väska. Louis hjälper mig och drar ner den den svarta bilen står vid vägkanten och jag ser att Quinn och Niall sitter där inne. En livvakt kommer ut och tar väskan ifrån Louis och slänger in den i bagaget. Jag går runt och öppnar dörren och hoppar in Louis kommer strax efter och vi sätter oss så vi åker baklänges. Jag vinkar en sista vink till mamma och pappa i dörröppningen och Quinn vinkar lite med.
- Då var vi iväg igen, säger jag och lutar mig tillbaka.
- We need to hire an translator, säger Louis allvarligt till Niall och han brister ut i skratt.
- Haha, I just said that now we are on our way again, säger jag och ler mot Louis. 
Vi åker i en kvart innan vi stannar vid flyplasten och det gick definetivt snabbare nu än när pappa körde hem. Det går snabbt inne på flygplasten eftersom det är väldigt få som skall med planet till London och det är inte så många fler plan som skall åka just nu. Vi checkar in väskorna och eftersom Louis och Niall har någon slags förtur så får vi gå på planet först och inte så lång tid efter det så är vi uppe i luften. 
*
Louis låser upp dörren till huset och jag går in med mina väska släpandes efter mig. Vi bestämmde att jag skulle bo hos Louis under de fyra dagarna här i London och Quinn hos Niall. Eftersom klockan inte är mer än sju på morgonen så somnar både han och jag i soffan nästan på en gång. Jag vankar av att det låter som att någon håller på i köket och sätter mig sakta upp. Louis är borta och jag antar att han är i köket. Jag reser mig upp och går in till köket. 
- Hello beautiful, are you ready for dinner? frågar Louis vid spisen.
- Dinner? säger jag förvånat och kollar mig omkring efter en klocka.
- Haha, yes it's half past six alredy, säger Louis.
- What? I sleept all day? säger jag förvånat. 
- Yes I woke up for an half hour ago, säger Louis och ler åt min rektion. 
- Seriously? säger jag förvånat och kollar mig omkring. Jag går ut till vardagsrummet och letar fram min mobil. Mamma har ringt en gång och Quinn har smsat. Jag klickar upp Quinn's sms och läser igenom det snabbt. 
Imorgon skall både Niall och Louis göra någon slags radio intervju-dag så vi kan ju gå på stan eller nått? x
Jag ler åt Quinn som alltid föreslår at vi skall på stan om vi inte kommer på något att göra. 
Låter as bra, syns imorgon när killarna åker då eller? x
Jag skickar iväg smset och ringer upp mamma. Det går några signaler innan hon svarar.
- Hej det är Allie, säger mamma i luren.
- Hej det är Lexie, säger jag med exakt samma ton läge mamma hade haft.
- Åh men hej Lexie älsklingen! säger mamma betydligt gladare på rösten.
- Haha, hej mamma, säger jag och skrattar åt hennes reaktion. "Jag såg att du hade ringt"
- Ja, jag bara underade om du hade kommit fram och om allt var bra, säger mamma.
- Ja vi kom fram men vi somnade nästan på direkten och jag vaknade för typ fem minuter sedan, säger jag.
- Va? Har du sovit ända till nu? säger mamma förvånat. 
- Haha, jupp men jag tror att jag skall äta snart så vi för höras senare, säger jag.
- Okej, ha det så kul, säger mamma.
- Jadå och hejdå, säger jag och lägger på.
- You don't know how weird that phone call sound to me, säger Louis och jag vänder mig snabbt om. Han står i dörröppningen och ler mot mig. 
- Where you listening when I talked to my mom, säger jag misstänktsamt.
- Haha, yes but it's not like I understand anything, skrattar Louis. Jag kisar bort mot Louis vilket får honom att skratta ännu mera. "I just like to here you speak a diffrent language" säger Louis.
- Okaay... what dose it sound like to you? säger jag och ler lite. 
- Um, I don't know maybe like, asliben-chander-rachdmel, säger Louis. Jag brister ut i gapskratt och håller mig för magen.
- Ahaha, seriously? Haaha that's not even near swedish, skrattar och torkar bort en tår. "That just sounded like you had something in your throat that you needed to cought up" säger jag och skrattar fortfarande åt hans lilla mitation.
- That's how you sound to me... säger Louis och rycker på axlarna. 
- Oh my god, that was too funny, säger jag ler. 
- I need to learn a new language, säger Louis lite tyst. 
- No, you're perfekt just the way you are, säger jag. 
- Aw sweet heart, säger Louis och går fram och kramar om mig. "The dinner is ready if you want some" 
- Of course I do, säger jag och ler. 
Louis perpektiv

Jag sitter i bilen med killarna påväg till vårat radion maraton som vi kallar det. Lexie åkte hem till Niall där Quinn var och jag tror att de skulle ut på stan eller något. Bilen stannar och det är ett helt hav med skrikande fans och papparzis. Så fort bildörren öppnas och vi springer ut skriker alla i öronen på mig. 
- WHERE HAVE YOU BEEN THE LAST DAYS? TO SEE YOUR GIRLFRIEND IN YARM? skriker ungifär tjugo stycken personer i mitt öra. Jag kollar ner i marken och går bara tyst in till huset där vi skall ha våra radio intervjuer. Flera olika radio kanaler från hela Europa har kommit hit för en cirka fem minuter lång intervju med oss. Ibland så intervjuar en radio kanal bara kanske två stycken från bandet och de tre andra är vid en annan intervju. Vi kommer in i ett litet rum och där vi får lägga ifrån oss våra saker och sedan börjar det. Alla börjar med att gå till den första intervjun som är för en svensk radio kanal. 
- Hey, säger mannen som håller i en mikrofon. 
- Hi, säger jag och skakar hans hand. Intervjun flyter på och vi berättar om hur vi bildades och hur det var att vara med i x-factor vad vi hade gjort om vi inte hade varit i bandet och vad det konstigaste ett fan någonsin har gjort. 
- So how many of you have girlfriends rais your hand? säger han och ler mot oss. Jag kollar mig omkring och räcker sakta upp min hand. "Do all of you have girlfriends?" säger han lite förvånat. 
- Yes sir, säger Niall och tar ner handen.
- Okay, so you are all taken, säger han.
- Yupp, säger Zayn. Ungifär denna reaktionen får vi av alla de andra personerna som intervjuar oss under dagen med. Mot slutet av dagen känns det som att munnen bara går och jag kollar trött ut genom fönstret. 
- How many interviews have you been on today? frågar tjejen som skulle vara den sista för idag.
- Near 35 I think, säger Liam och räknar lite på fingarana. 
- 35?! säger hon chockat. 
- Haha yes, skrattar Liam.
- Oh my, you guys must be tired, säger hon.
- Um, just a little I'm okay, säger Harry och ler. 
- Well I'm not gonna ask more questions now so I hope you all have a good evening, säger hon och ler mot oss. 
- Yes, you too, säger jag vänligt och ger henne en kram. Vi går till det lilla rummet och hämtar våra saker innan vi sätter oss i bilen igen för att åka hem. Jag har fått sms från Lexie där det står att hon fortfarande är hos Quinn. 
- Lexie is still at Quinn so is it okay that I follow you home? säger jag till Niall.
- Sure, no problem, säger han och ler. Harry, Liam och Zayn åker hem till dem själva medans jag och Niall åker hem till honom. Niall öppnas dörren och det luktar någon slags mat. Jag kan höra någon musik spelas i köket och kollar på Niall. 
- They cooked? säger jag förvånat. Niall tittar lika förvånat på mig och tar av sig sina skor. 
- Hello? säger Niall men ingen svarar. Vi går in i köket och både Lexie och Quinn står vid spisen med ryggarna mot oss och dansar till en låt som jag antar är på svenska. Quinn vänder sig om och tar sockret ifrån bordet bredvid henne men märker inte att vi står i dörröppningen. Jag kollar på Niall som börjar skaka av skratt. Quinn vänder sig åter igen sig om och märker oss stå i dörröppningen. Hon skriker till och tar sig för hjärtat vilket gör att även Lexie blir rädd och skriker och håller för ögonen. Jag går fram till Quinn's mobil och drar ut den från högtalarna. Niall står halvt upp och skrattar tills tårarna kommer och jag kan inte låtabli att skratta. Lexie har tagit bort händerna gör ögonen och kollar på mig och Niall som nästan ligger på golvet och skrattar ihjäl oss. 
- Oh my fucking god! You scared the hell out of me, säger Quinn och håller sig fortfarande för hjärtat. Niall sammlar sig till slut och reser sig upp.
- Sorry babe but your reaction was the funniest thing ever, säger Niall biter sig i läppen för att inte börjar skratta igen.
- You scared the hell out of me, säger Lexie och kollar på Quinn. "I thought we were gonna die or something" säger hon.
- But I thought we were, säger Quinn. "I just saw you two stand there and looked at us" säger hon och kollar på mig och sedan Niall.
- We said hello, but no one answerd so we went lookning for you and then we saw you dancing and that was kind of entertaining, säger Niall och går fram till Quinn för att krama om henne. "Don't be scared for me" säger han och ler. 
- Oh you made pancakes? säger Niall överlyckligt och kollar på ett fat med en stor hög av pannkakor. 
- Haha, yes we did and it have taken us two whole hours to make them, säger Quinn och pekar på den stora högen. Jag går fram till spisen och ser den stora högen av pannkakor vilket får mig att insee hur hungrig jag är. 
- Then let's eat! säger jag och ler. 
- Yes man! I'm stavning, säger Niall.
- As usaual then, säger jag och Niall räcker ut tungan mot mig. "Just like a three year old" säger jag och skrattar. Vi äter under tystnad och jag trycker i mig mer och mer eftersom det är så gott, tillslut kan jag knappt röra på mig och jag klappar på min mage. 
- I'm gonna explode if I eat one more pancake, säger jag. 
- Yeah, me too, säger Niall. 
- Thank you for the dinner girls, säger jag.
- Yeah this was delicious, säger Niall. 
Lexie's perspektiv 
Som tack för att vi lagad maten så plockar killarna av bordet medans jag och Quinn sitter och kollar på tv. Louis och Niall kommer ut i vardagrummet efter ett tag och Louis sätter sig brevid mig och lägger armen om mig. 
- How have your day been? frågar han.
- Good, we were down town for a bit bt went back here to make pancakes, säger jag och ler. "How was all the interviews?" frågar jag.
- Okay but it would much more fun to be with you, säger Louis och pussar mig på kinden. Jag ler och lutar mig mot hans axel. Som vanligt har jag så lätt för att somna på vilken plats som helst bara jag har en skön position och jag känner hur mina ögonlock blir allt tyngre. Och även om jag vill vara vaken så är det nästan omöjligt att få upp ögonen igen när jag väl har stängt dem. 

Så... försöker hålla uppe uppdateringen nu så gott det går.
Skall försöka uppdatera en del till innan veckan tar slut. 
Kram // Elina. 

Kommentarer
Postat av: Anonym

hej, det va jag som skrev till förra kapitlet och sa att alla mina vänner e bortresta och jag måste säga att du e min räddare i nöden!
jag älskar din novell och hoppas du lägger upp ett till kapitel imon för då blir jag super glad♥

2012-12-29 @ 00:45:49
Postat av: Mira

Skit bra! :D

2012-12-29 @ 01:26:57
Postat av: Anonym

Meeeer!!!

2012-12-29 @ 10:22:36
Postat av: Jasmin

Jättebra men det skulle vara bättre m du skulle kunna skriva oftare och om de andra killarna skulle kunna vara med ibland

2012-12-29 @ 15:14:02
Postat av: Anonym

Jättebra! <3 Snälla mer så snart som möjligt! ;)

2012-12-29 @ 15:27:06
Postat av: cornelia

Snälla uppdatera oftare <3 älskar dina noveller :)

2012-12-29 @ 16:49:37
Postat av: danni

tack för att ni uppdaterar så ofta! :D Man blir så glad!

2012-12-29 @ 17:31:15
URL: http://www.girlyteens.devote.se
Postat av: Fanny

Jag älskar era Noveller

2012-12-29 @ 21:52:26
Postat av: johanna

Den är så bra!!!! Snälla skriv en till snart :')

2012-12-29 @ 23:12:11
Postat av: Olivia

Jag läste detta och kapitel 40 och vill bara säga: Fett bra kapitel ;) Meeeeer... <3

2012-12-30 @ 01:19:03
URL: http://lovveonedirection.blogg.se
Postat av: My

Tack för en sjukt bra och lång del! Men nu kan jag bara inte vänta snälla snälla snälla snälla kan ni inta ha ett typ maraton då ni skriver en hel dag bara en massa delar skulle vara jätte roligt. Tack gör en sjukt bra novell ni är awsome 😘

2013-01-03 @ 23:11:36
Postat av: My

Tack för en sjukt bra och lång del! Men nu kan jag bara inte vänta snälla snälla snälla snälla kan ni inta ha ett typ maraton då ni skriver en hel dag bara en massa delar skulle vara jätte roligt. Tack gör en sjukt bra novell ni är awsome 😘

2013-01-03 @ 23:12:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0