novelleronedirection

Mamma smäller upp dörren och springer ner för trappan.

- Hej älskling! skriker hon och kramar om mig.

- Haha, hej mamma, säger jag och kramar om henne.

- Åh vad jag har saknat dig, säger hon och släpper mig.

- Jag har saknat dig med mamma.

Mamma hjälper mig upp med min väska och jag stänger dörren.

Jag hör någon gå på övervåningen och sedan ner springandes för trappan.

- Bea, ropar Joel och slänger sig runt mig.

- Hej, lillen, säger jag och kramar honom.

- Jag är inte liten jag är sju! säger Joel och låtsas bli sur.

- Och jag är 18, säger jag och blinkar. "Var är pappa?" frågar jag sedan.

- Han är och hämtar Maddy inne på centralen, hon kommer och hälsar på nu när du också är hemma, så vi kan vara hela familjen tillsammans, säger mamma och ler.

Jag nickar och ler. Maddy är min storasyster och hon är tre år äldre än mig.

Vi står varandra väldigt nära och Maddy är bland de få som jag verkligen kan prata om allt om.

- Jag hade tänkt att du skall sova i ditt gamla rum med Maddy och så sover Joel i Maddys som i och för sig är hans nu... säger mamma.

- Okej, det blir toppen, säger jag och ler.

Jag bär upp min väska och öppnar dörren till mitt gamla rum. Det mesta är sig likt.

Väggarna är fortfarande ljusblåa och skrivbordet står på samma ställe. Men min säng är bäddad och det är väldigt ovanligt att se. Jag tittar in i bokhyllan men där står inte mina böcker utan Joel's leksaker.

Efter att jag har tittar runt i mitt rum och hittat gamla saker i lådor och dagböcker ifrån när jag var 10 så börjar jag packa upp mina kläder och lägger in dem i garderoben.

- Bea, kan du komma en stund?! ropar mamma ifrån köket.

- Jag kommer, ropar jag tilbaks. Jag springer ner för trappan och går till köket och sätter mig på en stol.

Det känndes nästan som att jag var 13 och bodde här.

Mamma står och skalar potatis och vänder sig om och torkar sig på en handduk bredvid henne.

- Jag bara undrar när jag skall få träffa han där Harry som du har pratat om, säger hon och ler.

Jag hör Joel fnissa ifrån vardagsrummet och jag försöker igonrera honom så gott det går.

- Jag vet inte... de har en spelning imorgon så de kunde inte komma hit denna gången, säger jag lite ledsamt.

- Jaha, vad synd, säger mamma och verkar verkligen mena det.

3 timmar senare.

Maddy kom hit för ungifär 2 1/2 timme sedan med pappa och vi åt en jätte god middag sedan.

Jag sitter upp på mitt rum med datorn i knät och kollar facebook. Maddy är nere i källaren och tar itu med hennes jobb som hon var tvungen att göra och Joel sover eftersom det är skola för han och jag har verkligen ingen aning om var mamma och pappa är.

Jag loggar in på Skype och ser att Amilia är inne så jag ringer henne. Hon svara efter en signal.

- Hej, säger jag.

- Hej, säger hon och sätter på hennes webbcamera.

- Hur är det? frågar jag och sätter på min med.

- Sådär, har fått veta lite mer om när begravningen och de skall vara... säger Amilia.

- Okej... säger jag sakta och att få mer tid på mig att komma på någonting att säga men min hjärna är allderes tom.

- Det känns bara så overkligt alltihopa! säger Amilia högt. "Att han är borta..." säger hon sedan.

- Jag önskar att det är någonting jag kan göra för dig men jag vet inte vad, säger jag.

- Bea, du har redan gjort allt, du tröstade mig, du fixade allt med jobbet och du ordnade resan hit, jag vet inte hur jag skall tacka dig! säger Amilia.

- Nej men sluta, det där var inget, säger jag och går in på twitter samtidigt.

Den översta tweeten var från Harry.

Jag kände hur en tår tränger sig fram och jag torkar snabbt bort den.

- Vad är det? säger Amilia lite oroligt.

- Inget, jag bara kollade på en sak... säger jag snabbt.

- Harry's tweet? säger hon.

Jag suckar men sedan nickar jag.

- Jag saknar honom jätte mycket, säger jag.

- Jag saknar Zayn hur mycket som helst med, säger Amilia.

- De är helt pefekta, säger jag tyst.

Jag knappar in ett svar till Harry.

Nu fick han någonting att klura över.

- Du Bea? säger Amilia.

- Aa.

- Vill du gå på stan med mig imorgon? Jag behöver en svart klänning...

- Ja det är klart.

- Bara så du vet behöver du en med för du är bjuden till begravningen, lägger hon till.

- Okej, säger jag. "När är den?" fårgar jag sedan.

- På Söndag klockan två.

- Okej.

Jag ser Harry logga in på Skype och mitt hjärta tog ett skutt. Efter mindre än en minut så ringer han mig.

- Amilia, Harry ringer jag skall bara svara och säga att kag pratar med dig och så kommer jag tillbaka, är det okej? frågar jag och kollar på henne på skärmen.

- Visst, ta din tid, säger hon och ler lite.

Jag klickade av Amilia och svarade på Harry.

- Hello? säger jag.

- Hey babe, svarar Harry och sätter igång hans kamera och jag klickar igång min med.

Harry dyker upp och bredvid honom sitter Zayn.

- Hey Zayn, säger jag sedan och vinkar lite. "Um Harry, I'm talking to Amilia so can't we talk a little bit later?" frågar jag så snällt som möjligt.

- Sure, or why can't we all four talk, fågar Harry och pekar på han och Zayn.

- Oh, is that possible? säger jag och ser nog välldigt förvånad ut för Harry börjar skratta.

- Yes babe, I can invite her if you want to!

- Okay, or wait three seconds, säger jag snabbt.

Jag klickar upp Amilia och skriver snabbt till henne.

Jag får snabbt ett svar tillbaka.

- Harry, you can invite Amilia now, säger jag och ler.

Tre sekunder senare dyker Amilia upp bredvid Harry och Zayn på rutan.

- Hello hun, säger Zayn till Amilia.

- Hey handsome, svarar hon och skrattar lite.

Vilket gör mig välldig glad eftersom Zayn kan göra Amilia på gott humör även om det är svåra 'tider' och så.

- What are you smiling at? säger Zayn och jag rycker till.

- What? Nothing, säger jag snabbt och slutar le på direktien.

Jag, Amilia, Harry och Zayn pratade jätte länge och klockan var runt ett mitt i natten när jag gäspade för första gången.

- Amilia, jag tror vi behöver gå och lägga oss om vi skall till stan imorgon, säger jag och gnuggar mig i ögonen.

- Hey? No Swedish, säger Harry.

- Oh haha, sorry, säger jag, "I mean Amilia I think we need to go to bed if we are going down town tomorrow"

- Already, säger Zayn och ser ledsen ut.

- Zayn the clock is already two here in sweden, säger Amilia.

- Oh that's right... well goodnight then babe, säger Zayn och ler mot Amilia.

- Goodnight, säger Amilia och ler tillbaka.

- Sleep tight, säger Harry och gör en slängkyss mot kameran.

- Haha, you are so weird, skrattar jag. "Men godnatt och hejdå" säger jag bara för att reta Harry.

Jag stänger av datorn och byter om till ett t-shirt och somnar på direkten.

Jag vaknar av att Joel hoppar i sängen.

- Ni måste vakna nu! skriker han och hoppar av sängen och springer bort till Maddy.

- Seriöst då Joel, säger Maddy surt från hennes säng.

- Vaddå, mamma sa att ni ska upp nu och att jag fick väcka er! säger han oskylldigt.

- Mamma! ropar Maddy.

- Ja, vad är det? säger mamma ifrån nedervåningen. Och jag kan höra hur hon försöker hålla sig för skratt.

- Var du verkligen tvungen? skriker hon.

Och jag hör hur mamma börjar skratta.

- Joel gå ner, säger jag trött.

- Nej du bestämmer inte över mig, säger han och sätter sig på golvet.

- Vad är klockan? säger jag sedan.

- Kvart över sju, säger han och ler.

- Men seriöst då i London är den kvart över sex! säger jag surt.

- Jaha, vad synd, säger Joel utan att låta det mista ledsen.

Jag kastar en kudde på honom och han börjar skratta och sedan springer han ner till mamma.

Maddy sätter sig upp i sängen.

- Vad gör man inte för sin familj? säger hon och tar på sig ett par shorts och går sedan ner till mamma, pappa och Joel. Jag suckar och stäcker mig efter mina mjukisbyxor och tar på mig dem och går sakta ner till köket.

---

Skrivet av Tyra.

Hände väl inte så jätte mycket men det kommer nu i nästa del!

Men ni måste kommerntera för ni har blivit sämre på det...